när alla vänner är som ljus, ljus som brinner ut

vet inte hur allt är på väg att bli. ska man behöva sitta och vänta på att såkallade vänner bara ska höra av sig när dom behöver hjälp med nåt men aldrig annars. jag är inte intresserad av vänskap med nån/några som bara hör av sig nån gång ibland och aldrig för att bara umgås. de ska alltid få ut nåt av det.. usch, blir så ledsen av sånt. jag är ingen jävla slit och släng grej att plocka fram ibland. kan vi inte va kompisar annars så får ni göra allt annat själva också..



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback